Vanliga frågor

Vad bör jag tänka på om jag vill bli äggdonator?

Något av det mest betydelsefulla i livet är för många att bilda familj. För dem som behöver hjälp av donerade äggceller är det därför fantastiskt att du funderar på att bli äggdonator. Donation av äggceller är en fin och osjälvisk handling som både kräver kunskap och eftertanke. För att du ska få så bra insikt som möjligt i vad det innebär att vara äggdonator kan du ta del av det som finns på vår hemsida. Läs gärna broschyren ”Att vara ägg- eller spermiedonator i Sverige”, ”Vanliga frågor” och ”Hur behandlingen går till”. Saknar du någon information får du gärna ringa oss eller ta kontakt med oss via vårt kontaktformulär via vår hemsida.

Hur går det till steg för steg?

Om du vill bli äggdonator fyller du i en hälsodeklaration. som du sedan sänder till oss på Nordic IVF Göteborg, Odinsgatan 10, 411 03 Göteborg. Märk kuvertet med ”Äggdonation”.

När hälsodeklarationen nått oss kontaktar dig för ett mer ingående samtal och bokar eventuellt ett personligt möte med blodprovstagning av hormoner och infektionsprover.

I nästa steg kommer du att träffa en läkare för en gynekologisk undersökning inklusive vaginalt ultraljud och senare även ett samtal med psykoterapeut för att säkerställa att du är väl förankrad i ditt beslut om att bli donator. Genetiskt test kommer också att bli aktuellt.

När dessa delar är utförda och godkända är du godkänd för att bli donator av ägg hos Nordic IVF. Vi kommer då tillsammans med dig att lägga upp en plan för hur just din donation ska se ut.

Vilka prover tas?

Det tas odlingsprov för klamydia och gonorré.

De blodprover som tas är:

  • AMH (anger hur många ägganlag som finns, dvs hur god äggreserven är)
  • HIV, Hepatit B, Hepatit C, Syfilis, HTLV I+II
  • Genetiska tester för sk karyotypering samt för anlagbärarskap av Cystisk Fibros, Fragilt X, Spinal muskelatrofi, Thalassemi, Sicklecellanemi och Ärftlig dövhet

Vad innebär genetisk testning?

För att utesluta att donatorn bär på anlag för visa specifika tillstånd tas anlagsbärartest för följande 6 ärftliga sjukdomar:

  • Cystisk Fibros
  • Fragilt X
  • Spinal muskelatrofi
  • Alfa-thalassemi
  • Beta-thalassemi,
  • Sicklecellanemi
  • Ärftlig dövhet

 Anlagsbäraren har själv ingen risk att drabbas av någon av dessa sjukdomar, men har vid anlagsbärarskap en förhöjd risk att få ett barn med den sjukdom där en avvikelse har påvisats. Även andra familjemedlemmar kan i sådana fall ha en förhöjd risk att få ett sjukt barn. Den sammanlagda sannolikheten att man ska finna en förändring är liten, men varierar beroende på personens etniska bakgrund.

Kromosomanalys (karyotyp) tas också  för att avslöja om det finns någon strukturell omlagring av kromosommaterialet. Ungefär var 500 person anses bära på en sådan variant. Den är utan betydelse för bäraren, men kan leda till avvikelser hos ett barn.

Vad är AMH?

AMH står för Anti-Mülleriskt Hormon och är ett hormon som bildas i äggblåsorna (folliklarna) som innehåller de omogna äggen. Genom att mäta AMH-värdet med ett blodprov kan man få en uppfattning om hur mycket ägg som finns i äggstockarna, dvs hur stor den sk äggreserven är. Detta är ett sätt att avgöra hur kvinnan förväntas svara på en hormonstimulering. Nivåerna av AMH är relativt konstanta under menscykeln och påverkas inte av p-piller. Provet kan därför tas närsomhelst under cykeln.

Finns det någon åldersgräns för att vara äggdonator?

Ja. Vid första besöket hos oss ska man ha fyllt 23 år och inte ännu fyllt 36 år vid ägguttaget.

Är jag anonym som donator?

Både ja och nej. För dem som kommer att bli föräldrar med hjälp av din donation kommer du vara helt anonym. Ett barn som har blivit till genom donation har dock i mogen ålder rätt att ta reda på sitt genetiska ursprung enligt svensk lagstiftning. Nordic IVF förvarar dina uppgifter om det kan bli aktuellt att barnet vill komma i kontakt med dig.

Vad säger den svenska lagstiftningen om integriteten vid donation?

Regelverket kring donation är omfattande och styrs bla av Lagen om Genetisk Integritet. Du kan läsa mer om lagen här

Behöver man ta några mediciner för att genomgå en äggdonation?

Ja. För att utredas som donator tar man blodprover och genomgår intervjuer och läkarundersökning som även innefattar en gynekologisk undersökning samt ultraljud. Under utredningen tar man inga läkemedel. När vi planerar för just din donation kommer läkaren däremot att ordinera sprutor med hormoner. Sprutorna tar man själv i ett område runt naveln. De är utformade så att de är användarvänliga och enkla. Det är inte smärtsamt att ta injektionerna.

Hur plockar man ut äggen?

När du har tagit injektioner enligt ett särskilt behandlingsschema görs ett vaginalt ultraljud för att se hur du svarat på behandlingen, om hormondosen ska justeras och för att bestämma när äggen ska tas ut. Hormonstimuleringen brukar ta ca 10 dagar. Under den tiden görs i genomsnitt två ultraljudsundersökningar.

Dagen för ägguttaget bör du vara helt ledig. Själva uttaget tar ca 20 min, men du bör räkna med att vara på kliniken i ca 2-3 timmar för lite förberedelser, information och för att du ska må bra när du lämnar kliniken. Resten av dagen förtjänar du att ta det lugnt. Du får smärtlindring via en infart i armvecket och lokalbedövning i slidan inför ägguttaget. Själva uttaget sker på ett rum som har nära anslutning till ägglaboratoriet. Personal som finns med under själva uttaget är läkare, sjuksköterska eller barnmorska och en embryolog.

Om jag tidigare haft någon infektion eller en cellförändring, kan jag ändå bli donator?

En infektion i underlivet ska vara behandlad och du ska inte ha några kvarvarande symtom innan donationen. Du ska också ha tagit vissa infektionsprover som visar att du inte har en pågående infektion.

Cellförändringar är inte hinder för donation, men du bör avvakta med stimulering och ägguttag cirka 3 månader efter en operation för cellförändringar (konisering).

Kan någon annan få reda på att jag är donator?

Nej. Dina personuppgifter är skilda från den donatorskod som dina ägg kommer att bevaras under. Det är ett fåtal personer inom vår klinik som kan nå uppgifterna. Ingen annan vårdinrättning kan få denna information. Informationen om dig som donator är inte kopplad till journaler som finns på 1177.

Får man donera ägg flera gånger?

Ja, det får man. Vanligen donerar man mellan 1-3 gånger. Varje donation ska oftast ha minst en mensperiod mellan donationstillfällena.

Vad får jag för ersättning för donationen?

En donation av könsceller är en altruistisk och osjälvisk handling. När du donerar dina ägg får du en ersättning som ska täcka dels inkomstbortfall för besöken på kliniken, dels de resekostnader du har i samband med besöken hos oss. Du får en ersättning på 11900 kr för varje donation.

Kan man få reda på om äggen kommit till användning?

Ja. Vi kan uppge om dina ägg har använts eller inte, men ingen ytterligare information.

Hur påverkas mina egna möjligheter om att få barn längre fram i livet?

En äggdonation påverkar inte möjligheten att bli gravid längre fram. Vid varje menscykel börjar flera ägg att mogna, men det är bara ett ägg som kan befruktas. De andra äggen som startat sin mognad kommer inte till användning i en vanlig menscykel, utan tvinar bort och tas om hand av kroppen. Vid en donation tar man tillvara på de äggen som annars hade gått förlorade.

Ska jag berätta för andra om att jag är en äggdonator?

Vi tycker det viktigt att du håller informationen om att du är donator till dina närmaste, eftersom vi är noga med att din anonymitet inte röjs. Däremot tycker vi att det är viktigt att berätta om donationen för sin familj och de barn man lever med.

Hur utreds mottagaren?

Mottagaren eller det mottagande paret är mycket noga utredda. Utredningen liknar den du själv går genom inklusive den psykosociala utredningen. Ofta har paret eller den ensamstående själva gått genom flera misslyckade fertilitetsbehandlingar och har en långvarig barnlängtan.